home sweet home!

Nästan fyra månader har gått och nu sitter jag här igen i mitt lilla svettiga kök i Thailand med en kisse på en stol bredvid och en annan kisse på golvet. Som det brukar vara. Har även en fotbollshuligan i vardagsrummet som inte kunde slita sig från fotbollen ens min första kväll tillbaka.

Han har väl redan tröttnat på mig den jäkeln.

back2backDet spöregnar ute och det är väl bra. Jag har ju ännu inte fått prova min regnjacka! Dock är inte Ri lika sugen som jag på att ge sig ut i regnet eftersom han inte har någon regnjacka:)) Så det blir nog ingen middag ikväll. Gör inget för jag har kylen full av marabou;))))))))

Har nästan packat upp alla mina 50 kilo som jag släpat hit från Sverige. Jösses alltså vad mycket packning man kan ha. Helt otroligt, kände mig som Paris Hilton när jag släpade runt på mina tre väskor på flygplatsen.

Kan ju berätta det smarta jag gjorde i Bangkok också.
Skulle landat 06.55 och ha två och en halv timme på mig att hämta ut väskorna och checka in igen för att ta mig vidare till Krabi 09.25. Låt mig berätta i punkter vad som skedde:

7.30 Planet anländer 35 minuter för sent
8.30 Mina väskor rullar fram sist av alla på bagagebandet
8.35 Efter en språngmarsch börjar krångel med incheckning av väskor, mannen i incheckningen fattar inte att jag redan betalat för två väskor
8.50 Strulet löser sig och jag inser att jag och mina väskor kommer iväg
8.55 Jag kissar en lättnadens kiss väl inne vid gaterna
9.09 Framme vid gaten. Ringer Ri och säger att jag inte kommer missa planet
9.10 Dags att stiga på planet. Pass och boardingcard är borta!!!!!!!!!!!
9.11 Dumpar allt jag äger hos en flygvärdinna och kubbar det snabbaste jag kan tillbaka till andra sidan av terminalen och ber till högre makter att mitt pass ligger på toan
9.15 Hittar passet och vill gråta en skvätt av lycka

Sen kubbade jag med pipande andning och lökar i armhålorna det snabbaste jag kunde på rullbanden tillbaka och möttes av en flyvärdinna som eskorterade mig på planet i sista sekund.

PJUHHHHHHH.

Var inte sådär superfresh och söt som jag hade planerat att vara när jag och Ri återförenades på flygplatsen. Men det fick han ta för han åkte vilse och lät mig vänta i 50 minuter…………….. Slutet gott, allting gott.

Det här inlägget postades i Mitt liv i thailand och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till home sweet home!

  1. Susie skriver:

    hahahaha åh herregud vilken fruktansvärd erfarenhet på bangkok flygplats du hade! Du måste fått panik när du inte hittade ditt pass och boardingkort!!!! Jag fick nästan panik bara av att läsa om det… Skönt att det slutade bra iaf.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s