flytta aldrig utomlands

Kan inte sova. Så himla mycket som snurrar runt i mitt huvud, planer för framtiden. Tankar som att vi kanske bara skulle skita i att försöka flytta till Sverige, ibland känns det enklare om vi gav upp väntan på uppehållstillståndet och bosatte oss här i byn och byggde vårt lilla hus som vi drömt om i alla dessa år och jobbade med gummi som resten av släkten. För hur tråkigt man än kan ha här så är sanningen den att Luna har en riktigt stor släkt här som älskar henne och jag och Ri har det bättre tillsammans än vad vi haft på länge. Luna börjar acceptera sin stora familj här och blir jämt glad av att se dem, idag kunde vi tom lämna henne en stund hos hennes faster för att själva åka till marknaden.

image

Livet blir enklare ju äldre Luna blir och det är så mycket mindre ensamt att vara här med alla människor än att vara i Ao Nang, där var jag världens ensammaste människa.

Vi funderar på att stanna här när vi kommit tillbaka från Sverige. Jag hoppas konstigt nog på det.

Thailand är ju ändå härligt, inga tjocka kläder på lillfisen, finns nog inga som älskar barn mer än thaiar, vi har nära till vattenfall och stränder med fina öar utanför både här och i Krabi, färsk god frukt året runt, grönsaker i trädgården, ägg från svärmors höns och enkelheten. På samma gång som saker kan vara så krångliga här kan de också vara SÅ enkla.

Men sen vill jag ju ge Luna det bästa av allt och jag är rätt säker på att det finns i Sverige. Ekologisk nyttig mat, lekparker, ingen denguefeber, gratis sjukvård, bra skola som är gratis, mindre kemikalier, mindre socker! Säkrare trafik, inget mögel, inga farliga djur.

Den dummaste grejen jag gjort i mitt liv är att flytta till Thailand helt klart. Jag kommer aldrig vara hel igen och kommer aldrig att känna mig 100% hemma och nöjd någonstans. Vart vi än bosätter oss kommer antingen jag eller Ri vara ett halvt jordklot bort från familj och vänner.

Men om jag kunde ändra mitt liv så skulle jag absolut inte göra det eftersom mitt dumma val att flytta till Thailand ledde till att jag träffade Ri och fick Luna. Vad vore jag utan dem? Ingenting.

Det här inlägget postades i Mitt liv i thailand. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s