ahh mitt obefintliga tålamod

Pojkarna i den här byn finns för att testa mitt tålamod. Oh lord. Tänk vad härligt för dem att de har ledigt från skolan hela oktober men fy farao vad jobbiga de är. På riktigt så klättrar de på väggarna för att komma in till vår del av huset. Vi bor en halv trappa upp och när jag känner att jag behöver en stund för mig själv (och Luna) så stänger jag dörren om oss. Men då klättrar de in genom fönstren. De förföljer Luna och rycker hennes leksaker ur händerna på henne för de vill visa henne hur man gör. Låt henne prova själv!! Hon kan själv. Behöver ingen hjälp. Men hon ser upp till dem och låter dem köra över henne men jag vill inte det, de får inte behandla henne så bara för att hon är liten. De har inte företräde till hennes leksaker.

Jag blir galen på dem. De är alltid mellan 4-10 pojkar här och leker varje dag, häromdagen var de nästan 20 st. Idag fick Ri ett mindre psykbryt och skrek på dem och jag kände att snart blir jag en arg thaitant och går iväg och letar upp en pinne att veva med i luften när de kommer och klättrar och pillar och inte kan hålla sig borta från våra saker.

Men vi håller ju på med en grej som hela byn snackar om, alla barn kommer hit och leker och alla vuxna står och glor. Mm. Alla är så nyfikna på oss så jag antar att vi får skylla oss själva?

Det här inlägget postades i Mitt liv i thailand. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till ahh mitt obefintliga tålamod

  1. Mattias skriver:

    Engagera dom istället
    Jag har just grannskapets barn att kratta löv hos alla grannar…många äldre på gatan.
    Supereffektiva är dom små monstren…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s